Nyheter

Gammlia friluftsmuseum öppnar dörrarna för en sommar full av historiska upplevelser och festligheter! Från och med den 17 juni till den 18 augusti är Västerbottens museum och Gammlia öppet varje dag mellan klockan 11.00 och 17.00.

En av sommarens höjdpunkter är det traditionella midsommarfirandet med musik och dans. Dessutom kan besökare njuta av Sune Jonssons fotoutställning utomhus – ett måste för kulturintresserade. Hästskjuts, dans och örongodis med musikarrangemang blandas med möjlighet att prova tunnbrödsbakning mm under sommaren.

Museet erbjuder en tidskapsel där besökare, tillsammans med vänner och familj kan uppleva Västerbottens kulturhistoria i en naturskön miljö. Alla aktiviteter och utställningar är gratis. Kunnig personal finns på plats för att demonstrera hur saker och ting gjordes förr i tiden.

Hamnstaden Umeå i Egilhallen erbjuder ytterligare en historisk dimension till besöket. På området finns ett brett program med aktiviteter för både barn och vuxna. Prova på en skoldag från förr, sysslor i Wallmarksgårdens kök, eller gå en visning i Jämtbölegården.

Gammlia friluftsmuseum är en levande tidskapsel som erbjuder en inblick i Västerbottens historia. Här kan besökare lära sig mer om den tid då livet var hårt trots idylliska omgivningar. Museet har över 30 byggnader, allt från små stugor till större gårdar, som tillsammans ger en bild av det förflutna. Redan på 1910-talet identifierades områden av särskild betydelse, såsom bondesamhället och den samiska kulturen, för bevarande. Genom åren har museet expanderat för att inkludera fler aspekter av historien, inklusive skolan, kyrkan, fattigvården och hamnstaden Umeå.

Gammlia är inte bara ett museum utan en resa tillbaka i tiden, där varje besökare får möjlighet att utforska och uppleva Västerbottens rika kulturarv. Välkomna att ta del av denna unika historiska resa, alla är välkomna att delta!

Öppettider: 17 juni – 18 augusti, varje dag 11.00–17.00

Läs mer om programmet här och ladda ner sommarfolder >>>

Välkommen till Bothnia Salong på Västerbottens museum där 59 konstnärers utvalda verk visas på en neutral plattform för det svenska konstlivet. Sveriges största konstsalong är ett samarbete mellan två regioner och sju institutioner.

Torsdag 6 juni klockan 12.00 slår vi upp dörrarna. Utställningen invigs av Suzanne Steneberg, konstantikvarie tillsammans med Ulrica Grubbström, VD på Västerbottens museum och Anna-Karin Larsson, konstintendent från Skellefteå Konsthall. Konstnärer deltar också.

Salongen som konstföreteelse har en demokratisk och betydelsefull funktion där alla, etablerade såväl som icke etablerade, ges möjlighet att delta i den offentliga dialog som konstlivet bidrar till.

Medverkande konstnärer i utställningen:
Anders Alm, Beatrica Alvestad Lopez, Peter Andersson, Helena Backmark, Lisa Bister, Tim Bohlin, Lisa Ceder, Lena Danielsson, Johanna Darehed, Clara Diab, Caroline (Nymla) Eklund, Annie Eliasson, Lovisa Fahlgren, Elina Farsi, Felicia Forsmark, Sara Forsström, EvaLis Fredriksson Nivbrant, Katarina Frifarare, Anneli Furmark, Anders Granberg.

Linus Hedbratt, Iris Hulsman, Kärstin Högbom Johansson, Ronja Joensuu, Lotta Johansson, Theodor Johansson, Eva Juneblad, Andreas Kauppi, Yvonne Larsson, Linda Lindqvist, Evelina Lindqvist Hedlund, Lena Liljemark, Stina Lundin, David Lundmark, Joanne Löfling, My Maanmies, Ingegerd Mannfeldt, Emma Mårtensson, Sanna Nilsson, Isak Nygren.

Ingrid Petrini, Linnéa Romeling, Emma Salmi, August Sandström, Peter Selling, Jonna Stenlund Jönsson, Peter Stridsberg, Marc Strömberg, Henry Svahn, Elina Säfsten, Louise Söderberg, Li Taiga, Inger Thurfjell, Christina Viklund, David Västerbo, Liselotte Wajstedt, Staffan Westerlund, Hanna Widman, Tin Åling.

Till den jurybedömda konstsalongen har två jurygrupper, en för Norrbotten och en för Västerbotten gjort urvalet och fördelat antagna bidrag mellan vardera regions utställningsplatser.

Tillsammans vill vi skapa intressanta utställningar som syftar till att lyfta fram konstnärskap med koppling till de nordliga regionerna. Hela 179 konstnärer och deras verk kommer att visas under sommaren 2024. En fin möjligheten att ta del av det rika utbud som finns i norra Sverige.

Bothniasalongens utställningstider sommaren 2024:
Skellefteå Konsthall c/o Nordanå utställningsrum: 2 juni – 1 september
Västerbottens museum i Umeå: 6 juni – 22 september
Konsthallen i Luleå: 13 juni – 14 augusti
Gällivare Kulturmuseum: 15 juni – 24 augusti
Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum: 29 juni – 24 augusti

Årets resident är nu utsedd för hösten 2024, det blir fotografen Louise Sinaga Helmfrid som under två månader kommer att utveckla sitt projekt i samarbete med Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi (SJCD) vid Västerbottens museum.

En samstämmig jury är eniga med följande motivering:
I sitt konstnärskap berättar Louise Helmfrid om att vara en del av något fragmentariskt och något stort på samma gång. Utgångspunkten för projektet kommer från att dokumenterat de människor som står henne närmast – familj och vänner – och deras gemensamma arv och historia. Bakom kameralinsen har frågor väckts om vilken roll bilder spelar i skapandet av en nation och vilka minoriteter som ges plats och röst på dessa.

Under sitt residens på Västerbottens museum kommer Helmfrid att dokumentera den asiatiska minoriteten i Norrland, bortom de stereotyper som etablerats i media och populärkultur. I stället ligger fokus på att undersöka relationen mellan minoritet och den nationalromantiska estetik som länge dominerat bilden av Sverige och Norrland.

Men här finns ytterligare ett syfte – att för framtiden dokumentera de människor som står i projektets fokus. Parallellt med dokumentation av samtiden går Helmfrid i dialog med det förflutna; genom att undersöka och använda sig av relevant arkivmaterial i Västerbottens museums samlingar skapas under hela projektprocessen ett samtal mellan då och nu.

Detta både personliga, och högst angelägna projekt, har övertygat juryn om att människors lokala erfarenheter i Norrland bör lyftas fram för att utforska och föreviga historier som går bortom dominerande narrativ av Norrland.

“Att få ha residens hos er är en fantastisk möjlighet. Jag ser fram emot att utforska och samla material för mitt projekt, och det ska bli spännande att se hur det utvecklas genom att vara på plats fysiskt. Projektet, som redan har börjat med utställningen ‘Plast Kan Aldrig Vissna’, fokuserar på människomöten, något jag ser mycket fram emot att fortsätta utforska. Jag förutser att det kommer kräva både arkivsökande och många samtal. Att skildra den asiatiska diasporan i norra Sverige innebär också att jag kommer att resa runt i länet för att dokumentera och fotografera,” säger Louise Sinaga Helmfrid.

Årets jury består av:
Maud Nycander, dokumentärfilmare. Nina Mangalanayagam, bildkonstnär och universitetslektor i fotografi. Petter Engman, fotograf Västerbottens museum.
Elin von Unge, etnolog och forskningssamordnare på Armémuseum.

Västerbottens museum bjuder in besökare till en vår fullspäckad med konst, kultur och unika upplevelser. I vår nyliga utgivna programtidningkan du läsa om en rad spännande händelser och initiativ för våren fram tills sommaren 2024.

En av höjdpunkterna för säsongen är fortsättningen på kvällsöppet på onsdagskvällar, som kommer att äga rum en gång i månaden. Besökarna kan förvänta sig ett varierat program som återspeglar museets breda och mångsidiga verksamhet samt våra samarbeten med olika partners. Välkommen till Lek och lär i Egihallen sista söndagen varje månad, en interaktiv utställning för hela familjen om livet förr i Umeå! 

Målet är att erbjuda dig som besökare en mångfald av upplevelser, både att njuta av på plats och att ta med sig hem i form av nya intryck och tankar.

Vi hoppas att ditt möte med oss kommer att ge svar på dina frågor, inspirera dig eller helt enkelt erbjuda en behaglig känsla av att vara i våra fantastiska lokaler, utomhus på Gammlia eller runtom i vårt stora län. 

Ladda ner din programtidning eller hämta den hos oss och planera in besök på våra kommande evenemang och utställningar eller besök våra basutställningar. Alla som arbetar på Västerbottens museum hälsar dig varmt välkommen till ditt eget Länsmuseum.

Ladda ner

Nu öppnar utställningen I hästen fanns själ och frändskap med motiv av Sune Jonsson hos SJCD (Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi) på Västerbottens museum.

Utställningen innehåller motiv kopplade till de småbrukarsamhällen där människorna levde sida vid sida med gårdsdjuren som Sune Jonsson dokumenterade under mitten av 1900-talet. Där var gårdsdjuren självklara medlemmar i hushållen. Via fotografier, filmer och texter, vittnar människorna i berättelserna om hårt arbete, men också om kamratskap, respekt och stolthet. Främst möter vi hästar och kor vilka ofta var oumbärliga för den lilla gårdens överlevnad.

I texten Ett torparliv som återfinns i boken Bilder från den stora flyttningen skriver Sune Jonsson: ”Vid sidan av bygget hade de måst tänka på kon. Egentligen allra först tänka på henne. Bygga väggar kring hennes magra kantighet och trygga henne med tak.”

Djurens roll i samhället är föränderlig, likaså deras kulturella betydelse, något som etnolog AnnCristin Winroth beskriver i essän Mellanartsliga relationer fångade i Sune Jonssons fotografier, som är speciellt skriven för utställningen.

Hon skriver: ”Hans bilder ger inblickar i de sätt människors och djurs liv var sammanflätade. Det rör sig om helt unika vardagsögonblick, men även bildmotiv av återkommande vardagsrutiner på gården. Fotografierna är viktiga pusselbitar i förståelsen för småbrukarhushållens livsvillkor och förhållande till djur vid den aktuella tiden.”

Sune Jonssons fotografiska gärning har bidragit till vår kulturella självbild. Genom sina bilder har han skapat ett slags kollektivt minne av bondesamhället, men även av den småskaliga djurhållningen och en vardag där människor och djur samexisterar i ett slags ömsesidigt beroende. Det är något jag försökt eftersträva att berätta med det här urvalet, säger Alexandra A. Ellis, curator för utställningen.

Utställningen visas hela året i Hall 8 på Västerbottens museum.

Om Sune Jonsson: Sune Johnsson (1930-2009) har som fotograf och berättare sin oomtvistade plats i den svenska folkhistorien. Han har under lång tid noggrant undersökt och beskrivit sin samtid, i utställningar, artiklar, böcker och filmer. Han har främst verkat i Västerbotten och Ångermanland, men också i bland annat New York, Österbotten, Kongo, Prag, Kanada, Portugal och dessutom på många andra platser i Sverige.  

Sune Jonsson har i sina dokumentära projekt redan från början fascinerats av den arbetande människan inom de traditionella näringarna skogsbruk och jordbruk. År 1960 inleddes det långa och fruktbara samarbetet mellan Sune Jonsson och Västerbottens museum. Samarbetet resulterade bland annat i den första samtida dokumentationen av inlandets avfolkningsbyar och i boken Bilder från den stora flyttningen från 1964. 

Västerbottens museum förvaltar sedan 2002 hela Sune Jonssons arkiv, ett kulturarv av internationell dignitet. 

Efter tre decennier som stolta julmarknadsarrangörer har vi beslutat att avsluta vårt engagemang i arrangemanget. Under ett styrelsemöte den 11 december tog museiledningen och museets styrelse det slutgiltiga beslutet att julmarknaden år 2023 blev den sista. 

– Säkerheten på området är svårhanterlig. Julmarknadsarrangemanget har också skapat en obalans mellan kostnader och intäkter, vilket strider mot verksamhetens ekonomiska hållbarhetsmål.

Ulrica Grubbström, VD på Västerbottens museum

Under årens lopp har vi strävat efter att skapa en meningsfull och trygg upplevelse för besökarna. Julmarknaden har på senare år nått cirka 10 000 besökare per dag. Arbetsbördan för personalen har blivit ett arbetsmiljöproblem både före, under och efter julmarknaden. Trängsel och viss fara för besökare har skapat utmaningar som inte längre är hållbara på området. Museet värnar om Gammlias unika miljöer och har noterat att arrangemanget lett till slitage som riskerar att påverka området och dess byggnader. Att avstå från fortsatta julmarknader är en del i att skydda byggnader och området från slitage, samt att bevara kulturarvet.

Överväganden kring huruvida julmarknaden är i linje med museets övergripande mål och visioner har också genomförts. Verksamhetens fokus ligger på att samla, vårda och visa för framtida generationer. Vi ser fram emot att framledes prioritera våra kärnverksamheter och att skapa nya och spännande sätt att engagera er besökare. Vi vill fortsätta vara en plats för kunskap, upptäckt och kulturellt berikande.

Vi riktar ett stort tack till alla er som på olika sätt bidragit till julmarknadens framgång genom åren! Bläddra ner för att se bilder från tidigare julmarknader. Nedan finner du även svar på eventuella frågetecken.

Fråga & svar

Galleri

Bläddra i galleriet med hjälp av pilarna på höger och vänster sida om bilderna. Svep med fingret om du surfar via mobilen.

Mot slutet av sommaren stod våra nya rörelsestationer klara! De är en del i projektet ”Friluftsmuseum för fler” där projektledare Emma Ewadotter, tillsammans med arkitektbyrån MURAL arkitektur och slöjdarna Ola Ling och Daniel Lundberg, tagit fram stationer som är inspirerade av historiska arbeten och sysslor. Genomgående i de tre aktivitetsstationerna med tillhörande portal finns en tematik kopplad till självhushållningen. En av stationerna är utsmyckad med linblommor och linknoppar, och mönstret som syns i de tre panelerna är hämtade från Västerbottens museums samlingar av linfästen.

Syftet med dessa stationer är att uppmuntra till fysisk aktivitet, men även mana till reflektion över hur tungt och slitsamt livet kunde vara förr i tiden. De arbeten som vi inspirerats av har ibland haft en tydlig uppdelning i mans- och kvinnogöra, men här kan alla få testa sina färdigheter vad gäller styrka, balans och uthållighet! Rörelsestationer hittar du mittemot entrén till Egilhallen på Gammlia-området. Läs mer om de olika stationerna nedan!

Lönnstark! – Klarar du sysslorna från förr?

Stor-byket

Flottargång’n

Dräng-görat

Om du är en återkommande besökare till vår hemsida kanske du inte riktigt känner igen dig. Det är för att vi med stor glädje nu släpper vår nya hemsida som vi har arbetat med under en längre tid!

 Förutom att den är anpassad till museets nya grafiska profil så kan vissa sidor och en del information ha fått ny plats. Vår förhoppning är att den nya sidan ska göra det enklare att navigera och hitta det du söker efter, och arbetet med att uppdatera den till fullo kommer att ske löpande under en tid framöver. Om du ändå råkar gå vilse när du söker efter något särskilt, eller ifall du hittar något som inte riktigt fungerar som det ska, får du gärna höra av dig till oss så ska vi se om vi kan hjälpa dig i rätt riktning och få det att fungera.

Hoppas att ni, liksom vi, är nöjda med den nya sidan och vill besöka oss på Västerbottens museum – även här på webben!

Kontakt:
info@vbm.se

Årets residens vid SJCD på Västerbottens museum till hösten blir Erik Abel! Han kommer att under två månader arbeta från det rosa huset på Gammlia friluftsmuseum med sitt projekt Kolonin.

En samstämmig jury fattade beslutet med  motivering:

Med ett starkt bildmaterial, både dokumentärfotografiskt och journalistiskt, så ser vi fram emot att Erik Abel kommer skildra den viktiga samhällsomvandling som sker i samband med kolonialism och spåren av den. I hans bildvärld skildras relationen mellan människa och natur och i projektet Kolonin visar Abel hur denna relation söndras på de platser i norra Sverige där storskalig utvinning av naturresurser sker i allt snabbare takt. Abel följer upp och inspireras av Sune Jonssons etnografiska förhållningssätt att rikta kameran mot omgivningen och belysa förändringar som framhåller fotografiets särskilda styrka som samtidsdokumentation.

För Abel, som också är frilansande pressfotograf, har resor över hela norra Sverige givit honom möjligheter att under många år kartlägga och dokumentera storindustrins historiska och pågående brutala råvaruutvinning och hur det påverkar de människor som lever där det händer. Residenset ger honom möjlighet att arbeta med det stora antal fotografier han tagit, men också tid att fördjupa sig i textarbetet till den bok han planerar göra. Ett gediget och digert foto- och textbaserat projekt som genom residenset får tid till fördjupning av den mänskliga dimensionen samt färdigställande av berättelsen om hur ett redan koloniserat landskap, där bland annat den samiska livsföringen marginaliseras och hotas, ska ge plats för än mer exploatering. Kolonin är ett viktigt tidsdokument, en berättelse som växlar mellan en direktrapport från enskilda individers utsatta läge och hela planetens och vår samtids utsatthet, ett rop som inte kan vänta med att få höras och bemötas. 

Det känns helt fantastiskt. Inte minst för att residenset bär Sune Jonssons namn. Han har länge varit en stor förebild och inspirationskälla för mig, både för sitt sätt att närma sig de människor och ämnen han fotograferade och för hans sätt att kombinera bild och text, säger Erik Abel.

Om residenset

För sjätte året driver SJCD ett residens för fotografer och filmskapare. Syftet är att främja den dokumentära bilden, dess utövare och verka för samtidsdokumentation. Med residenset vill centret också stödja utforskandet av och möjligheterna med dokumentärfotografi. I residenset ingår förutom ett stipendium på 40 000 kr även handledning av Alexandra A. Ellis, curator och samordnare på SJCD, boende i rosa huset på Gammlia, tillgång till arkiv och personal som finns verksam på Västerbottens museum.

Årets jury består av
Alexander Mahmood, fotograf Dagens Nyheter, Axel A Karlsson Rixon, fotograf, Elin von Unge, etnolog, intendent och forskningssamordnare på Myndigheten för statens försvarshistoriska museer, Armémuseum, Ingela Wall, museipedagog på Västerbottens museum, Oskar Östergren Njajta, verksamhetschef på det samiska kulturcentrumet Aejlies i Dearna/Tärnaby. 

Vid omröstningar där en jurymedlem var kollega med sökande så arbetade juryn transparent och möjlighet gavs att inte delta i omröstningar. 

Vad är Västerbotten för dig? Det ombytliga landskapet med både fjäll och kust? De ljusa nätterna om sommaren och mörka dagarna om vintern? Storspovens sång över framtinade lägdor eller norrskenets dans på midvinterhimlen? De många älvarna som bildar som ett nervsystem genom skog och mark, de torra tysta tallhedarna, eller de guldglimmande våta hjortronmyrarna? Kanske är det historierna, de som muntligen berättats från generation till generation, om skrömta och oknytt, eller om ”vad en Lundmark gjord en gång”. För vissa är det kanske lugnet på landsbygden och för andra pulsen inne i stan.

För oss är Västerbotten många saker – alla dessa saker – men låt oss för ett ögonblick fokusera på landskapets fauna och naturens färgpalett när vi nu presenterar Västerbottens museums nya logga!

Efter 23 år uppdaterar Västerbottens museum sin grafiska profil. Med en ny logotyp, nytt typsnitt och uppdaterade profilfärger ska museet vara bättre rustat för dagens digitala medielandskap. Den nya loggan och grafiska profilen har inspirerats av den västerbottniska faunan och länets ombytliga natur.

Många känner till Västerbottens museum i Umeå, och en del kanske känner igen den ikon i form av ringar och linjer – en avbild av ett arkeologiskt fynd från Västerbotten – som har fungerat som museets logga sedan år 2000. Den tidigare grafiska profilen togs fram för 23 år sedan. Sedan dess har medielandskapet genomgått stora förändringar och att synas och finnas i digitala kanaler är numera nödvändigt. Det innebär att kommunikationen måste anpassas till de nya formaten och därför väljer Västerbottens museum att nu uppdatera den grafiska profilen.

Den nya logotypen föreställer ett V med böljande organiska former. Inspirationen är hämtat från älgen, ett djur som historiskt har haft en betydande roll för människorna i vårt län. Symbolen får sällskap i den grafiska profilen av ett typsnitt med mycket karaktär och en handmejslad känsla som för tankarna till slöjd och hantverk. För att komplettera uttrycket används en färgpalett med inspiration från Västerbottens rika natur, under alla dess skiftande årstider.

Bytet av den grafiska profilen kommer att ske successivt under hela 2023 och det inkluderar även en uppdatering till en ny och förbättrad hemsida.

Fira med museet den 24 maj
Under onsdagen den 24 maj hålls vårens sista Kvällsöppet på museet. Kvällsöppet är ett tillfälle i månaden när besökarna har möjlighet att utforska museets breda verksamhet under kvällstid genom program och aktiviteter.  Under denna denna sista kvällsöppet kommer museet, förutom att hålla i workshoppar, visningar och barnteater, att fira bytet av den grafiska profilen genom att bjuda på dryck och snittar i entrén. Dessutom arrangeras en tävling där ett fint pris utlovas!