Utställningar

En utomhusutställning med 30 fotografier. Öppet dygnet runt.

Ta del av Sune Jonssons älskade fotografier i en utomhusutställning på Gammlia, en miljö som påminner om 1900-talets svenska jordbrukssamhälle i vilket Sune Jonsson växte upp. 

Jonssons arbete – som fältetnolog vid Västerbottens museum och som fristående fotograf, filmare och författare – står för en humanistisk bildsyn, kännetecknad av respekt för människor och en djup förståelse för spåren de lämnat i det omgivande landskapet. Jonsson bevittnade och skildrade en nybyggarkultur som snabbt försvann när de traditionella arbetsmetoderna i inlandet antingen snabbt industrialiserades eller blev alltmer ohållbara.

År 1993 tilldelades han det prestigefyllda Hasselbladspriset som innebar ett internationellterkännande av hans livsverk. Västerbottens museum innehar hela Sune Jonssons arkiv, ett betydande kulturarv att förvalta, och 2014 startades Sune Jonssons centrum för dokumentärfotografi som utgör en mötesplats för den dokumentärbilden i Sverige.  

Ladda ned kartan till utomhusutställningen här.

Sveriges största konstsalong Bothnia är ett samarbete mellan två län och fem platser som äger rum vart femte år och vuxit sig större för 2024. Tillsammans har vi skapat intressanta utställningar som syftar till att lyfta fram konstnärskap med koppling till de nordliga regionerna.

Hela 178 konstnärer och deras verk kommer att visas under sommaren 2024 på fem olika platser. En fin möjligheten att ta del av det rika utbud som finns i norra Sverige.

Här på Västerbottens museum visas verk av 59 antagna konstnärer:

Till den jurybedömda konstsalongen har två jurygrupper, en för Västerbotten och en för Norrbotten gjort urvalet och fördelat antagna bidrag mellan vardera läns utställningsplatser. För Västerbottens räkning har en jury bestående av konstnär Lovisa Ringborg, projektledare och biträdande chef på Färgfabriken Karin Englund och processledare på Färgfabriken Daniel Urey. 377 konstnärer ansökte till Västerbotten. 59 antogs till Västerbottens museum 21 antogs till Skellefteå konsthall.

I urvalsprocessen har man enbart utgått från de bilder som skickats in samt information om teknik, storlek och årtal. Uppgifter som konstnärens namn, kön och ålder har inte delgivits jurymedlemmarna förrän i efterhand.

Vernissage den 6 juni klockan 12.00. Suzanne Steneberg, konstantikvarie inviger utställningen tillsammans med Ulrica Grubbström, VD på Västerbottens museum och deltagande konstnärer. Varmt välkommen!

Bothniasalong 2024 ställer ut på följande platser:
Skellefteå Konsthall c/o Nordanå utställningsrum: 2 juni–1 september
Västerbottens museum i Umeå: 6 juni–22 september
Konsthallen i Luleå: 13 juni–14 augusti
Gällivare Kulturmuseum: 15 juni–24 augusti
Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum: 29 juni–24 augusti

Alla antagna konstnärer presenteras på respektive webbplats för varje utställningsort.

Konstsalonger är, och har under lång tid varit, en neutral plattform för det svenska konstlivet. Salongen som konstföreteelse har en demokratisk och betydelsefull funktion där alla, etablerade såväl som icke etablerade, ges möjlighet att delta i den offentliga dialog som konstlivet bidrar till.

Från och med idag kan du i museets entré titta i fantastiska fotoböcker från de sökande, nominerade och vinnaren av Svenska Fotobokspriset 2024. I utställningen är böckerna tillgängliga så att man kan bläddra, läsa och känna. Varje bok har sitt eget estetiska uttryck vad gäller innehåll, material och typografi. Vinnaren i år är Things Change Anyway av den icke-binära transkonstnären och fotografen MC Coble och konsthistorikern Louise Wolthers.

Svenska Fotobokspriset instiftades 1996 av Fotoförfattarna inom Svenska Fotografers Förbund med syfte att främja svensk fotoboksutgivning. Fotoförfattarna använder priset för att lyfta både det allmänna och specifika intresset för fotoboken genom att böckerna turnerar på svenska bibliotek, konsthallar och museer. 2024 delas Fotobokspriset ut för 28:e gången.

I arbetet med On Abortion dokumenterar och konceptualiserar Laia Abril de faror och skador som orsakas av kvinnors brist på laglig, säker och fri tillgång till abort. Hennes noggranna forskningsmetodik bygger på det förflutna för att belysa den långa, kontinuerliga urholkningen av kvinnors reproduktiva rättigheter fram till idag.  

– Laia Abril lyfter osynliga historier och gör dem synliga. Det är hennes första separatutställning i Sverige, säger Alexandra A. Ellis. Curator på Västerbottens museum.

Under århundraden har människor sökt efter sätt att fördröja eller avsluta graviditeter. Idag finns det säkra och effektiva metoder för abort, men kvinnor runt om i världen fortsätter att använda antika, olagliga eller riskabla egna metoder och varje år dör tiotusentals kvinnor globalt på grund av misslyckade aborter.

Abrils samling av bevis i form av bild, ljud och text väver ett nät av frågor om etik och moral och avslöjar en häpnadsväckande serie sociala faktorer, stigmatiseringar och tabun kring abort som länge har varit osynliga. On Abortion är det första kapitlet i Laia Abrils långsiktiga projekt A History of Misogyny som inleddes redan 2016 och fortfarande pågår.

13.00–13.30 Lunchvisning, en guidad visning av utställningen vid tre tillfällen med med Alexandra A. Ellis.
Lunchvisningen är gratis och vi samlas i entrén.
5 september
19 september
10 oktober

Vernissage, söndag den 28 april klockan 14.00. På vernissagen: Invigningstalar Alexandra A. Ellis, curator och samordnare för Sune Jonsson Centrum för dokumentärfotografi på Västerbottens Museum, Laia Abril håller ett Artistik Talk.

>>> Pressbilder On Abortion

Om utställningen
Vera Frisén (1910 – 1990) föddes i Umeå och visade tidigt konstnärlig begåvning. Hon genomgick utbildning vid Otte Skölds målarskola i Stockholm mellan 1928 och 1931. Efter att ha drabbats av tuberkulos tvingades hon tillbringa tid på sanatorium. Vid olika tillfällen studerade och målade Vera Frisén i länder som Danmark, Frankrike och Italien.

År 1938 valdes Vera Frisén och Hildur Halleborg-Nordwall som de första kvinnliga konstnärerna att ställa ut under Umeå konstnärsklubbs ledning. 1941 höll hon sin första separatutställning på galleri Färg och Form i Stockholm, vilken blev en framgång med mycket positiv kritik. Efter det drog hon sig tillbaka från offentlighetens ljus och deltog endast i några få utställningar.

Vera gifte sig 1942 med Olof Stroh och paret bosatte sig i Stockholm. Frisén ägnade sig främst åt att måla porträtt och landskapsmålningar med motiv från Västerbottens kustland, inklusive Umeälvens dalgång, Röbäckdalens åkerlandskap och tallhedarna i Stöcksjö. Hon utforskade även den svenska fjällvärlden och det öländska landskapet där hon tillbringade periodvis tid.

Hennes naturbilder är utan mänsklig närvaro och inriktas på att experimentera med nya färgkombinationer. Det norrländska sommarnattsljuset fascinerade henne. Hon hade en unik färgpalett, ofta med milda toner och djärva kontraster. Bilderna är känsliga med en melankolisk underton. Landskapen är tidlösa, lugna och storslagna samtidigt. Hon trivdes i och runt våtmarker och myrlandskap och skildrade dessa i sitt subtila måleri.

”Måleriet är för mig ett försök att uttrycka värden som är alltför ömtåliga att talas eller skrivas om.”

Kulturredaktionens Mårten Arndtzén på Sverigesradio kom till oss för att titta och försöka förstå gåtan Vera Frisén.
Lyssna på inslaget här: https://sverigesradio.se/…/vera-frisen-de-ljusa…

Nyfiken på Vera Frisén?
Följ med på en kostnadsfri visning eller lyssna på föreläsning!

Lunchvisningar under sommaren tisdagar 13.00 –13.30
Juni: 25.
Juli: 2, 9 16, 23, 30.
Augusti: 6, 13 20.

Föreläsningar 
Den norrländska nattens målarinna
Fredrik Elgh föreläser. 18 aug klockan 14.00 –15.00

Gruppvisningar
Vill du boka visning för en större grupp eller visning i samband med event eller konferens kontakta jessica.jutila@vbm.se 

Välkommen, samling i entrén.  

>>> Pressbilder Vera Frisén

Vernissage 3 mars klockan 14.00
Suzanne Steneberg, konstantikvarie vid Västerbottens museum inviger utställningen och Eva och Rolf Källman (Eva, systerdotter till Vera) berättar om Veras konstnärskap och delar med sig av personliga minnen. På utställningen visas också ett stort antal teckningar som nyligen donerats till museet. Vi är stolta över att kunna erbjuda denna sällsynta möjlighet att upptäcka och fördjupa sig i Vera Friséns måleri och många av hennes teckningar, som bär på värden som ibland är för ömtåliga för ord. Välkommen.

Välkommen till Sune Jonssons utställning där gårdsdjuren i samspel med människan står i centrum. Sida vid sida med människorna i de småbrukarsamhällen som Sune Jonsson dokumenterade under mitten av 1900-talet fanns gårdsdjuren, självklara medlemmar i hushållen. De träder fram både i texter, filmer och fotografier, och människorna vittnar i berättelserna om hårt arbete, men också om kamratskap, respekt och stolthet. Främst möter vi hästar och kor vilka ofta var oumbärliga för den lilla gårdens överlevnad. I texten Ett torparliv som återfinns i boken Bilder från den stora flyttningen skriver Sune Jonsson:  

”Vid sidan av bygget hade de måst tänka på kon. Egentligen allra först tänka på henne. Bygga väggar kring hennes magra kantighet och trygga henne med tak.” 

Djurens roll i samhället är föränderlig, likaså deras kulturella betydelse, något som etnolog Ann-Cristin Winroth beskriver i essän Mellanartsliga relationer fångade i Sune Jonssons fotografier, som är speciellt skriven för utställningen. 

En kunskapsbank med information om lokal byggnadstradition, olika arkitekturstilar samt äldre byggnadsmaterial och hantverkstekniker. Här får du information och inspiration i frågor som rör vård och bevarande av byggnader.

Det är en sommardag i början av 1880-talet i Umeå. I hamnen står segelfartygen på rad, och där arbetar både vuxna och barn med att lasta av varor, som sedan ska säljas i stadens handelsbodar. En ångbåt står redo för passagerare Umeå–Stockholm, via Holmsund. På de smala gatorna ovanför hamnen trängs umebor, bönder, sjömän och hästdragna vagnar och på bakgatorna vallas korna till betet på Haga. Men lyssna, visst hörs det musik? Kan det vara en positivspelare som kommit till stan?

Välkommen till en interaktiv utställning för hela familjen, om livet förr i Umeå. Här får du leka och lära om arbete, familjeliv och nöjen tillsammans med springpojken Per. Prova att arbeta i handelsboden, laga mat i Pers kök, lasta av och på varor på lekbåten Nanna, gå ombord på ångbåten Egil och mycket mera. Tidstypiska kläder finns att låna.

Utställningen ligger i Egilhallen på Gammlia och är en del av firandet av Umeå 400 år.

Öppettider

Klicka här för att se aktuella öppettider.

Ta del av fördjupande texter om Umeå och hamnlivet under 1800-talet

Texterna finns också i själva utställningen.

”Vi lever på eftersaltat kött, som förmodligen är flera år gammalt. Därtill får vi skeppsskorpor, som känns kalla i munnen. Det beror på att maskarna i dem är kalla och feta, ungefär som kalvsylta.”

Forntidsliv i Västerbotten

Hur levde de första människorna som kom till Västerbotten för 10 000 år sedan och vad hände under den långa forntiden?

I den här utställningen kan du följa spåren från jägare och samlare under sten- och bronsåldern till järnålderns boskapsskötare, fångstfolk och bönder. Arkeologiska fynd från gamla boplatser ger oss kunskap om hur människorna levde och vad de åt. Smycken och dräktprydnader berättar om mode och status. Via hällmålningar och gravfynd får vi en inblick i deras tankevärldar och trosföreställningar.

Alla pusselbitar berättar tillsammans om en nordlig kultur där älgen hade en central roll för människornas överlevnad. Och om människor, som trots att de levde i ett geografiskt ytterområde, stod i förbindelse med människor på andra platser i världen.

Slå dig ner i stenåldershyddan och lyssna på en berättelse. Låt dig fascineras av en skatt från vikingatiden och se en film om en spännande bronsåldersgrav. Och missa inte Kalvträskskidorna – världens äldsta skidor!

Välkommen att ta steget in i Västerbottens forntidsliv!

Kunskap om textil har i alla tider varit livsnödvändig – som skydd mot kyla och värme, statusmarkör och handelsvara. I denna utställning visar vi ett urval av kläder och textilier från vår textila samling. Gå på rundtur bland koltar, krinoliner och unisex-mode och möt Maja Beskow, en av alla de kvinnor som kämpade för jämställdhet och kvinnlig rösträtt i Umeå.

Ta del av Umeås 1900-talshistoria via föremål och fotografier. Här kan du möta de som kämpade för rösträtt och demokrati vid seklets början, kolla in hundratals prylar som massproducerades i det nya moderna samhället och slå dig ner på Apberget. För de yngre besökarna finns en ”underjordisk tunnel” att upptäcka.

En koreograferad utställning av Hagar Malin Hellkvist Sellén.

Koreografen Hagar Malin Hellkvist Sellén tar med oss till ett rum där rörelsen bär tiden. Med “Vi rör oss mot slutet” skapar hon koreografiska bad där du som besökare kan röra dig fritt i rummet bland dansarna. I utställningen för Västerbottens museum bjuds besökarna in till ett verk som aldrig blir konstant.

Vi rör oss mot slutet är ett verk där koreografin står i centrum. Dansarna Pernille Holden, Daniel Jeremiah Persson, Marcus Baldemar och Marianne Kjærsund framför verket och erbjuder dig möjligheten att röra dig mellan aktiv och vilsam uppmärksamhet. 

Vi rör oss mot slutet bjuder in till ett långsamt varande och ett rum för reflektion. Du kan stanna en stund eller spendera hela dagen, och genom att uppleva utställningen vid olika tidpunkter på dagen får du med sig olika delar av det koreografiska verket. 

Hagar Malin Hellkvist Sellén, född 1978 bor och arbetar i Umeå. Hon arbetar med samtidskoreografi i det utvidgade fältet. Hellkvist Sellén intresserar sig för tid, existentiell rörelse och för var, när och hur verk uppstår. Hennes konstnärskap genomsyras av en stark tillit till det koreografiska hantverket, till dansarna och till publiken. Hon har tidigare skapat verk så som Kvinnor och skog (2022), Flottarkärlek (2019), Missionären (2016) och Bättre Folk (2006).

Utställningens delar timme för timme

Utställningen pågår mellan kl 11–17. Varje heltimme börjar en ny del. Du kan stanna en stund eller spendera hela dagen, och genom att uppleva utställningen vid olika tidpunkter får du med dig olika delar av det koreografiska verket.

Kl 11.00–11.55
Ta en stol och slå dig ner ute i rummet eller förflytta dig runt i rummet. Dansarna kommer röra sig längs väggarna och pelarna så sitt eller stå inte precis intill väggar eller pelare.

Kl 12.00–13.00
Rör dig i rummet eller ta en stol och slå dig ner. Dansarna rör sig över hela rummet.

Kl 13.00–14.00
Filmer från första och sista delen av utställningsdagen. Filmerna är ett nav i mitten där du får med dig början och slutet av verket.

Kl 14.00–15.00
Rör dig längs väggarna eller mellan dansarna med släpen. Det går också bra att ta en stol och slå sig ner längs väggarna.

Kl 15.00–15.25
Rör dig i rummet eller ta en stol och slå dig ner. Dansare i hela rummet. 

Kl 15.30–15.55
Delta eller betrakta. Dansarna går en 1 centimeterspromenad. Vill du delta så väljer du en valfri plats i rummet och rör dig en centimeter åt gången. Promenaden varar under dryga tjugo minuter. Var med så länge du vill. Vill du betrakta. Ta en stol och slå dig ner i rummet eller rör dig i rummet.

Kl 16.00–16.40
Ta plats längs väggarna eller rör dig i rummet. Dansarna kommer vara i hela rummet.

Vi rör oss mot slutet produceras i samarbete med Västerbottens museum och Midgårdskolan i samproduktion Norrlandsoperan. Med stöd av Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Dans i Västerbotten. 

Medverkande
Idé: Hagar Malin Hellkvist Sellén.
Dansare: Pernille Holdén, Marianne Kjærsund, Daniel Jermiah Persson och Marcus Baldemar.
Koreografi: Hagar Malin Hellkvist Sellén i nära samarbete med dansarna.
Kostymdesign: Amanda Hedman Hägerström.
Rumslig gestaltning: Hagar Malin Hellkvist Sellén och Amanda Hedman Hägerström.
Kompositör: Anna Sóley Tryggvadóttir.
Kompositörassistent: Cicely Irvine
Film: Palmer Lydebrant.
Skräddare: Rebecka Nygren
Producent: Nadja Nilsson.
Grafisk formgivning: Atelje Grotesk.
Produktion: Hagar Malin Hellkvist Sellén.

Utställningsfolder

Klicka på omslaget för att läsa eller ladda ned foldern som en pdf.

Mellan 28/10 och 5/11 kommer vi visa utställningen Duoji máttut i museets entré. Utställningen uppmärksammar samiska veckan samt kompletterar vår utställning om skogen. 

I utställningen visas objekt tillsammans med skapandeprocessen – på det stora hela cirkulerande kring idén att bruka de material som naturen ger, samt de kunskaper som krävs för att forma dessa. Utställningen har skapats med syfte att kommunicera en kunskap som, även om den finns starkt representerad inom den samiska kontexten, är sällsynt hos andra grupper.

Ett samarbete mellan Luleåbiennalen 2022 och Sameslöjdsstiftelsen Sámi Doudji med stöd från Sametinget.
Utställningsproducenter: Tomas Magnusson och Julia Rensberg  

Utställningsfilm: Duoji máttut – Vætnoen maadtoe – Duoje máddo
Följ med när de sydsamiska slöjdarna Tomas Magnusson och Julia Rensberg slöjdar varsin guksie. Från vril till gravyr får du följa med och se de forma sina alster. Längd: 10 minuter.

Genom att göra nedslag vid olika tidpunkter i historien – från 1950-talets dokumentärfotografiska bilder av magnetiska fält och ljudvågor, till dagens artificiella intelligens (AI) – riktar utställningen uppmärksamhet mot hur teknologisk utveckling möjliggör olika sätt att närma sig verkligheten.

Utställningen tar avstamp i dokumentärfotografen Berenice Abbotts bilder av vetenskapliga fenomen från sent 1950- och tidigt 1960-tal. Abbott drevs av en vilja att skildra och förklara sin samtid. Hon iscensatte fotografiska experiment och i de bilder som presenteras i utställningen får vi ta del av den tidens nyskapande vetenskapliga miljöer och material. 

Vi förflyttar oss två decennier fram i tiden då den svenske fotografen Lennart Nilsson arbetade med sin fotografiska resa in i den mänskliga kroppen. Hans bilder var banbrytande och kom att få stort internationellt genomslag. Nilssons visionära ambition gav människor tillfälle att för första gången studera något som tidigare inte hade varit möjligt att se, som ett fosters utveckling innan födseln. 

Det tvärdisciplinära forskningskollektivet Forensic Architecture representerar samtiden i utställningen. Genom att exponera brott mot mänskliga rättigheter med hjälp av nya tekniker och metoder, i en tid av ”alternativ fakta”, blir faktainsamling avgörande som ett motvapen riktat mot de osanningar som sprids. 

Hos Abbot, Nilsson och Forensic Architecture är det verkligheten som står i fokus, genom att de på olika sätt synliggör det som inte syns. I utställningens ”projektrum” presenteras ett antal nutida sätt att använda sig av visuella tekniker för att skildra både det som existerar och det som med hjälp av AI har konstruerats digitalt. De perspektiv som introduceras inbjuder till en kritisk blick på några av vår tids innovativa tekniker och de bilder som skapas idag. Det som kommer i sikte är både möjligheter och dilemman som den tekniska utvecklingen medför och frågor som uppstår i dess kölvatten.

Utställningsfolder

Klicka på omslaget för att läsa eller ladda ned foldern som en pdf.

En film av Knutte Wester (58 min) 2016

År 1909, i ett odemokratiskt Sverige, ett barn som döps till Hervor. Hennes mamma är ogift, och kallas därmed hora och fördrivs från sitt hem. Hervor växer upp på olika barnhem, oönskad, avvisad från samhället. Som vuxen kom hon att ägna sitt liv åt kampen för social rättvisa. Det här är hennes historia, berättad genom hennes barnbarn Knutte Wester.

Horungen är en handmålad animerad dokumentär. Genom hundratals målningar och dokumentärt material blåser konstnären och regissören Knutte Wester liv i sin farmors berättelse och låter tittaren bevittna hur samhället avvisar någon för att ena andra. En historia som allt för ofta återupprepar sig själv, än i dag.

Arbetet med filmen pågick mellan 2012 och 2016 och har blivit nominerad till prestigefyllda priser på festivaler runtom i Europa. 

Knutte Wester (1977) är konstnär och filmare. Dokumentära inslag utgör ofta den röda tråden i Knuttes Westers verk. Hans verk kretsar kring frågor om orättvisor, maktmissbruk och missförhållanden i det moderna samhället. Verken skapas ofta i dialog med andra människor och platser. Knutte Wester är utbildad på Konsthögskolan i Umeå och Wits University i Johannesburg, Sydafrika. Har deltagit i flera grupp- och separatutställningar, bland annat i Moskva, Johannesburg, Gdansk, Riga, Stockholm och Göteborg.

Ludwig Franzen

Ludwig Franzén samlar ledtrådar till en annorlunda skildring av boplatser och livsförsök. Stadsrummen i hans bilder ser bekanta ut, men tycks indragna i en förvandling av okänd omfattning.

Alla skyltar är borta och trafiken har upphört. Gator och hus är deformerade, men inte som ett resultat av detonationer eller skalv. Vissa gator har försvunnit under sand och ogräs, andra har ersatts av raviner och nedsjunkna passager. Kvarteren står kvar där de stått, men huskropparna har ändrat läge och form.

Franzen har under en längre tid arbetat med bilder av mänskliga miljöer där de normala funktionerna trängs undan av en annan laddning. I Förlåten mark har bilderna sin grund i vårt behov av att känna oss hemma i den materiella världen. Det handlar om att söka ett annorlunda sätt att skapa bilder. Att bryta upp landskapet är också att trotsa den egna arbetsmetoden. Genom att vända upp och ner på kartan blir världen främmande och överraskningen möjlig.

Ludwig Franzen, född 1974, bor och arbetar i Umeå.

Nina Varumo utforskar den tornedalska Laestadianismen och dess djupa historiska rötter, men framför allt synliggör projektet en samtida, levande väckelserörelse och människorna inom den. Den egna familjens anknytning till rörelsen bidrar till Varumos mångbottnade berättelse, och sett mot dagens profana samhälle, där sökandet efter en djupare mening ofta tar sig helt andra uttryck, blir arbetet mycket tankeväckande.

Nina Varumo intresserar sig för sammanhang, både närvaron och frånvaron av dom. Ämnen som relationer, familj, identitet och tro är återkommande teman i hennes arbeten. I väntan på himmelriket är en berättelse om en församling, om prövningar i den begränsade tiden på jorden där belöningen efter livets slut är att få kliva in i den himmelska evigheten.

Fotografier från Haparanda, Kuttainen, Karesuando, Pajala, Sattajärvi och Gammelstad.

Det religiösa livets människor och miljöer var ett centralt ämne för Sune Jonsson. Intresset för väckelserörelsen visade sig redan i debutboken Byn med det blå huset och kom senare att fördjupas och ägnas långa projekt. Dokumentationerna vittnar om en ihärdighet som ofta kännetecknar Sune Jonssons arbete. De spänner över fyra decennier och resulterade i flera böcker om svenskt trosliv.

Bilder av nådens barn (1963)
En skildring av västerbottniska hemmiljöer präglade av den lågkyrkliga rosenianismens religiositet.

Sammankomst i elden (1966)
Om pingströrelsens väckelsefromhet som den manifesterades särskilt under Lapplandsveckan i Husbondliden åren 1961–63.

Husen vid Himlastigen (1998)
En dokumentation av de västerbottniska bönhusen och den krympande skaran av troende. Boken bygger på det dokumentationsarbete som Sune Jonsson genomförde 1993–97.

Jag känner mig attraherad av det hela, därför att det var så dramatiskt, det var en så fruktansvärd omvälvning för människorna. Det här med synden, och nåden, och troslivet som en sorts befrielse ur livsångesten helt enkelt. Det tycker jag är ett sådant fascinerande ämne.

– Radiointervju med Sune Jonsson år 1998

Förvärv till konstsamlingen 2013-2023

Västerbottens museum har i uppdrag att bevara, vårda och levandegöra vårt kulturarv. Konsten är en vital del av det västerbottniska kulturarvet och museets uppgift är att spegla konsten i regionen, både historiskt och i nutid. Ett viktigt led i detta är att fortsätta utveckla konstsamlingen och bevara den för framtiden.

Västerbottens museums konstsamling omfattar cirka 5 500 katalogiserade verk: måleri, skulptur, teckningar, grafik och skisser. Museets förvärvspolicy syftar till att bygga upp en representativ samling av konstnärer som är eller har varit verksamma i, eller kommer från Västerbotten. Samlingen belyser den konstnärliga utvecklingen i länet. Dessutom erbjuder samlingen möjligheter till konsthistoriska studier och forskning på ett regionalt material som inte finns samlat någon annanstans.

Suzanne Steneberg, konstantikvarie vid Västerbottens museum, har sedan 2013 arbetat med att förvalta och utveckla museets konstsamling. Hon har med omsorg tagit emot, köpt in och valt ut verk av yrkesverksamma konstnärer som på olika sätt har anknytning till länet.

Utställningen In i evigheten är resultatet av hennes arbete. Den visar 61 verk, av 35 olika konstnärer, inköpta till Västerbottens museums konstsamling under de senaste 10 åren.

Konstnärer som ingår i utställningen:

Hundra år av mätningar och försök, tusentals år av skogsanvändning

I Sverige har människor levt i och nära skogen under tusentals år. Mer än hälften av landets yta täcks av skog och den har använts till alltifrån byggen och bränsle till papper och kläder. Spåren av människans långa bruk av skogen är många. De avspeglar sig i själva skogen men syns även i till exempel föremål, byggnationer och ortnamn.

På 1800-talet blev skogen en nationell resurs med stort ekonomiskt värde. Då uppstod behovet av att lära sig mer och få bättre överblick; räcker skogen och hur får vi träden att växa bättre? För att få svar på dessa frågor startades Riksskogstaxeringen och de skogliga försöksparkerna år 1923. Hundra år senare pågår fortfarande skogliga försök och inventeringar av dessa två jubilarer vid Sveriges lantbruksuniversitet. Idag är uppdragen mycket bredare, där klimatet och biologisk mångfald är exempel på högaktuella frågor.

Med material från skogen, fotografier, film, föremål och arkivmaterial ger utställningen insikter om den stora kunskapsinsamling som pågått i vår närhet i hundra år. Bekanta dig med olika träslag, mät ett träd och se en nästan 10 000-årig tall. Inramat av skogsmotiv ur museets konstsamling kan du ta del av fakta om skogen, dess betydelse förr och nu, samt vägval inför framtiden.

Välkommen!

Utställningsprogram

30-årsjubileum Hasselbladpriset

År 2023 är det 30 år sedan Sune Jonsson tilldelades det prestigefyllda Hasselbladpriset med stiftelsens motivering:

”Under snart ett halvsekel har Sune Jonsson skildrat det nordsvenska landskapets ödslighet och karga skönhet, det oglamorösa i enkla människors vardag. Med ett lågmält och levande bildspråk har han gestaltat sitt panorama av ett samhälle i förändring. I en omfattande bokproduktion har hans ord och bilder vävts samman till en unik dokumentation i det amerikanska FSA-projektets anda.”

Vi uppmärksammar detta genom att visa ett urval av de 201 motiv Jonsson donerade till Hasselbladsstiftelsen i samband med utmärkelsen. Bildmaterialet spänner över stora delar av hans fotografiska gärning och bland dom finns hans allra mest älskade och välkända motiv.

En vackrare vardag